Updated in 10-11-2011

Home
Om IRS
Links
Kontakt

 

   ... SR international

 

Swe   07 01 11

 Irakisk säkerhetstjänst kände till terrorhot

Publicerat: kl 15:06, SR International på svenska

Taimour Abdulwahab, mannen som bombade sig själv i centrala Stockholm. Foto: ScanpixTaimour Abdulwahab,

mannen som sprängde sig själv i centrala Stockholm. Foto: Scanpix

Två månader före attentatsförsöket i Stockholm den 11 december fick den irakiska säkerhetstjänsten information om att det planerades ett attentat, och att USA, Västeuropa och även Sverige fanns bland de tänkta målen.

Det säger den högste chefen för myndigheten för bekämpning av terrorism i Irak, Zia Alkanani, till den arabiska tevekanal Al Arabiya. Han hävdar att informationen då fördes vidare till USA.

Attentat skulle ha varit planerat till i slutet av 2010.

Enligt Zia Alkanani så fick självmordbombaren från Stockholm - Taimour Abdulwahab al-Abdaly - träning i den irakiska staden Mosul i tre månader före attentatsförsöket, och han ska då bland annat ha lärt sig hur man konstruerar en sprängladdning.

Han ska ha kommit till Irak via Turkiet.

Vid samma tidpunkt ska också en egyptier ha kommit till Irak och fått samma träning i Mosul som Taimour Abdulwahab al-Abdaly. Den irakiska säkerhetstjänsten söker nu efter honom.

Informationen om terrorplanerna ska enligt den irakiska säkerhetschefen ha kommit från infångade ledare för al-Qaida och Magnus Norell, som är forskare med inriktning på terrorism, säger till ekot att det bör ses på med försiktighet, då det till exempel förekommer tortyr under förhören i Irak.

Säpo vill inte kommentera uppgifterna, säger chefen Anders Danielsson till ekot, men i P1 morgon sade han i en intervju att det fanns ett specifikt hot riktat mot Sverige och svenska intressen och att det var det som föranledde att säkerhetsnivån i landet höjdes från två till tre i oktober förra året.

 

Skärpta krav på behandlingshemmen

Publicerat: kl 14:55, SR International på svenska

Ulf Jonsson, chef för Kriminalvårdens klient- och säkerhetsenhet. Pressbilder

Ett behandlingshem i Mälarhöjden i Stockholm har tvingats stänga sedan en 22-årig dömd intagen gått på krogen, misshandlat en man och hotat en annan med machete. Under vårdtiden på hemmet. Det skriver Dagens Nyheter idag.

"Oseriösa vårdgivare ska bort"Kriminalvården skärper sina krav gentemot behandlingshem (3:56)
---BSK: Ett behandlingshem i Mälarhöjden i Stockholm har tvingats stänga sedan en 22-årig dömd intagen gått på krogen, misshandlat en man och hotat en annan med machete. Under vårdtiden på hemmet. Det skriver Dagens Nyheter idag. Det är den senaste skandalen i ordningen på Kriminalvårdens behandlingshem, som framkommit.Medverkande: Ulf Jonsson, chef för Kriminalvårdens klient- och säkerhetsenhet. Reporter: Alberico Lecchini.

 

 

Brister stängde behandlingshem

behandlingshem. Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX

Det stängda behandlings-hemmet Framsteget i Stockholm hade brister, som upptäcktes när hemmet bytte ägare förra året. Det säger Hans Korselius, vd för Selfhelp-kliniken, som gick in som delägare i Framstegs-bolagen, där det stängda behandlingshemmet i Stockholm ingick.

Brister fick behandlingshem att stänga

Det är den senaste skandalen i ordningen på Kriminalvårdens behandlingshem, som framkommit. Kontrollerna har varit bristfälliga och efter en översyn av Kriminalvårdens ca 200 avtal med behandlingshem, har man utformat en ny handlingsplan med hårdare krav på behandlingshemmen; bland annat ska vårdgivare numera ansöka om tillstånd och kontrollen ska bli bättre i upphandlingen av nya vårdgivare, berättar Ulf Jonsson, chef för Kriminalvårdens klient- och säkerhetsenhet:

– Nu gör vi en väldigt stor upphandling där vi ställer helt andra krav på vårdgivarna och bland annat ska de redovisa både ekonomi och hur personalen ser ut, osv. då för att klienten inte ska ha kontakt med några oseriösa vårdgivare och på det visset undvika sådana här saker kommer att hända framöver, hävdar Ulf Jonsson.

Självkritik och omfattande åtgärder för att kontrollera och förbättra säkerheten och service kring familje- och behandlingshem togs redan i oktober förra året av Kriminalvården när skandalen om ett annat familjehem avslöjades i media i somras. Då släppte vårdgivaren Styrmangården minst 18 fångar fria i förtid från sina fängelsestraff, en skandal som tvingade Kriminalvården att sätta igång en utredning som utmynnade i en del åtgärder och en handlingsplan

– Vi har ungefär 200 vårdgivare som vi har avtal med. Det vi gjorde då i förra året det var att vi gjorde en översyn över hela arbetet med de här placeringarna. Och den ena handlade om att vi inte ska få något avtal och relation med oseriösa vårdgivare, säger Ulf Jonsson.

Det finns privata och kommunala behandlingshem, där Kriminalvården köper platser för dömda brottslingar, som ska avtjäna slutet av sina straff och slussas ut i samhället. Tanken är att de intagna på behandlingshemmen ska få behandling för exempelvis alkohol- och narkotikamissbruk. Att en 22-årig brottsling på Familjehemmet Framsteget i Stockholm kunde vara ute på krogen och gripas av polisen för nya brott utan att personalen visste om var han befann sig, det förklarar Ulf Jonsson på följande sätt:

– Det kan hända saker hos vårdgivare, saker som de själva inte vet om och så uppdagas det misskötsamhet och då gäller att agera snabbt. Man kan inte garantera att det aldrig hände någonting. Det händer misstag i kriminalvården, i socialtjänsten och hos de här vårdgivarna också. Det gäller att minimera risken för det. Och händer det något måste man vara snabbt och vidta åtgärder, säger Ulf Jonsson.

Nu har behandlingshemmet Framsteget, där 22-åringen vårdades, stängt och klienterna har placerats på andra håll. Men även om nu flera hem tvingas stänga igen, så säger Ulf Jonsson att klienterna, de dömda, ändå kommer att få den behandling de behöver:

– Det finns två möjligheter. Det ena är att man åker tillbaka till anstalten då. Det andra är att man försöker ordna en placering på annat ställe där förhållandena är bättre. Så ska vi ha ännu bättre förberedelse för varje klient och bättre kunskaper då om vårdgivarna, så att vi kan lita på att vi har seriösa personer som vi har att göra med dem, säger Ulf Jonsson, chef för Kriminalvårdens klient- och säkerhetsenhet.

Den färdiga rapporten om översynen kommer att bli klar i januari-februari, enligt Kriminalvården, som bland annat kommer att ställa krav på att vårdgivarna ansöker om ett så kallat Hem för Vård och Boende-tillstånd (HVB-tillstånd) för att minska förekomsten av oseriösa vårdgivare. Varje år lägger Kriminalvården 350 miljoner kronor på vård och behandling. Fortsättningsvis kommer Kriminalvården att redovisa hur mycket pengar som läggs på varje enskilt företag.

 Ny myndighet tar över filmgranskning

Robert de Niro i filmen Casino -den sista film som censurklipptes i Sverige. Pressbild till filmenRobert de Niro i filmen Casino -den sista film som censurklipptes i Sverige. Pressbild till filmen.

När den gamla biocensurmyndigheten Statens Biografbyrå gick i graven vid årsskiftet, ersattes den av den nya myndigheten Statens Medieråd. De censurerar inte längre film och femtonårsgränsen försvinner, men de har fortfarande rätt att barnförbjuda biofilmer.

"Filmcensuren har spelat ut sin roll"Ny myndighet tar över filmgransknng (1:55)
När den gamla biocensurmyndigheten Statens Biografbyrå gick i graven vid årsskiftet, ersattes den av den nya myndigheten Statens Medieråd. De censurerar inte längre film och femtonårsgränsen försvinner, men de har fortfarande rätt att barnförbjuda biofilmer. Medverkande: Jon Dunås, departementssekreterare på kulturdepartementet, Reporter: Jenny Hallberg/SR International, 2011-01-05. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Filmcensuren har spelat ut sin roll och därmed upphör den obligatoriska granskningen av filmer som riktar sig till en publik från 15 år och uppåt. Och sen är det ju också så att filmen sprids i så många andra visningsfönster nu . Biografen står för kanske 2 procent av filmtittandet, säger Jon Dunås är departementssekreterare på kulturdepartementet.

Ja, filmcensuren är avskaffad, men det var länge sedan den förra myndigheten faktiskt censurerade filmer. Senast man klippte i en film var för femton år sedan, säger Jon Dunås.

– Ja senast det klipptes i en biograffilm, det var 1995, det var Martin Scorseses film Casino, där man klippte bort en våldsam tortyrscen.

Men även om man inte har censurerat film, så har den granskats. Tidigare var filmbolagen alltså tvungna att skicka in alla film som skulle visas offentligt, på bio, till Biografbyrån, och det behöver man inte längre.

– Den största förändringen egentligen, gäller ju det här att det inte blir obligatoriskt att skicka in sina filmer för granskning längre, om man själv som filmdistributör bedömer att en film ska visas för personer från 15 år och uppåt. Så det blir ju en lättnad för filmdistributörerna, att man slipper lämna in filmen för granskning, man slipper betala de avgifter som är förknippade med det.

Nu är det bara filmer avsedda för en ung publik, under femton år, som måste lämnas in för granskning, och Medierådets uppdrag är just att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare, som det heter.

Uppdraget är alltså utvidgat till att gälla flera medier, inte bara film på bio, som tidigare.

– Det handlar mycket om att vara en kunskapsbank, både för barn och ungdomar och för vuxna, som vill sätta sig in i barns och ungas medieverklighet. Och då är det ett vidare uppdrag än att det bara handlar om film, det handlar också om annan mediekonsumtion och sociala medier, och så vidare, säger Jon Dunås till SR International.

 

Antalet asylsökande ökade i Sverige

Asylsökande romer demostrerar

Antalet asylsökande ökade med 25 procent förra året, eller 8 000 personer mot året innan. 32 000 sökte asyl under 2010, jämfört med 24 232 året innan visar den preliminära statistiken från Migrationsverket.

"Fattigdom är inget asylskäl"Ökat antal asylsökande (2:16)
Antalet asylsökande ökade med 25 procent förra året, eller 8000 personer mot året innan. 32 000 sökte asyl under 2010, jämfört med 24 232 året innan visar den preliminära statistiken från Migrationsverket. Medverkande: Jan Olov Wallin, verksamhetschef vid Migrationsverket. Reporter: Alberico Lecchini/SR International. 2011-01-04. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

Snabb asylprocess får kritik

Demonstration utanför Migrationsverket. Foto: Stig-Åke Jönsson / SCANPIX.

Det höga antalet asylsökande som kom till Sverige under 2010 har satt på prov det svenska asylsystemet. Den snabba behandlingen av dessa ärende kan ha negativa konsekvenser för vissa asylsökande med svaga skyddsbehov.

Få romer från Serbien får asyl

Christer Asp. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.  

Många serbiska romer söker asyl i Sverige, men de har mycket små möjligheter att få stanna. Sveriges ambassadör i Belgrad, Christer Asp, tror att det bakom strömmen finns organisationer som vill tjäna pengar på flyktingarna.

Flest asylsökande kom från Serbien, följt av Somalia, Afghanistan, Irak och Kosovo.

Det är slopandet av viseringskrav från Balkan som ligger bakom de många asylansökningarna från Serbien, säger Jan Olov Wallin verksamhetschef vid Migrationsverket.

– En av anledningen är förmodlingen att det har blivit viseringsfritt från västra Balkan. Det är många sökande som har kommit från Serbien, Kosovo och Makedonien, säger Jan-Olov Wallin.

6 343 serbiska medborgare sökte asyl förra året, men bara väldigt få fick bifall, ca 1 procent, jämfört till exempel med 66 procent av de somaliska asylsökandena.

– Det stämmer. Det är få som har fått uppehållstillstånd. Många har angivit fattigdom och bristande social skyddsnät som skäl och där är inte skäl att få uppehållstillstånd i Sverige, säger Jan-Olov Wallin.

Sammanlagt var tredje beviljades asyl under 2010. Antal ensamkommande flyktingbarn ökade också något. Förra året var siffran 2 394, jämfört med 2 250 år 2009. Barnen kommer framförallt från Afghanistan, Somalia och Irak. Och det fortsätter att vara lika trögt som förut att få en plats i landets kommuner för dessa barn.

– Det är fortfarande trögt. Det saknas platser eller anvisningskommuner som vi då kallar det. Det är en stor belastning då på ankomstkommuner, Malmö, Mölndal, Märsta och Solna), säger Wallin.

En annan förändring som märks i statistiken är att Migrationsverket klarade av att avgöra 31 256 asylärenden under 2010, vilket var nära 4 000 mer än föregående år. 74 procent fick sitt fall avgjort inom sex månader, jämfört med 52 procent år 2009, säger Jan Olov Wallin, verksamhetschef vid Migrationsverket.

 

Kritik mot drottning Silvia från flera håll

Silvia Sommerlath möter sina föräldrar Walther och Alice och sin bror Jörg på Arlanda flygplats. Det är dags för bröllop och om två dagar är Silvia drottning. Foto: Ragnhild Haarstad / SVD / SCANPIXDrottning Silvia tillsammans med sina föräldrar Walter och Alice Sommerlath 1976. Foto: Ragnhild Haarstad/Svd/Scanpix.

Drottning Silvias förnekande av sin fars roll i det tyska nazistpartiet kritiseras på nytt från flera håll – senast i veckan då näringslivsprofilen PG Gyllenhammar tog upp det i TV4:s "Efter tio". Han, precis som flera andra, menar att drottning Silvia bär ett särskilt ansvar som offentlig person för hur hon uttrycker sig kring sin far och nazismen i Tyskland.

Kritik mot drottning SilviaKritik mot drottning Silvia (4:30)
Drottning Silvias förnekande av sin fars roll i det tyska nazist-partiet kritiseras på nytt från flera håll - senast i veckan då näringslivsprofilen P G Gyllenhammar tog upp det i TV4:s ”Efter tio”. Han, precis som flera andra, menar att drottning Silvia bär ett särskilt ansvar som offentlig person för hur hon uttrycker sig kring sin far och nazismen i Tyskland. Medverkande: Gunnar Herrman, korrespondent för Süddeutsche Zeitung, Britt Stakston, mediestrateg. Reporter: Olgica Lindquist, SR International. 2010-01-05. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Att hävda att nazismen var ett maskineri, det kan man hävda om vilken krigsmakt eller fascistdiktatur som helst - men det är en ursäkt som inte duger, sade PG Gyllenhammar i TV4:s "Efter Tio"

Så här sa drottning Silvia i maj 2010 i dokumentären " Familjen Bernadotte" som visades  på samma kanal :

– Det var ett maskineri, eller hur, så han var inte politiskt aktiv, han var inte soldat – och gick man emot då var man emot hela maskineriet.

Men drottning Silvias far Walter Sommerlath var nazist och bevisen för det presenterades för åtta år sedan. Redan 1934 var han medlem i det tyska nazistpartiet NSDAP i Brasilien där han levde på den tiden.

Drottning Silvias uttalande strider mot fakta, säger Gunnar Herrman, korrespondent för den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung.

– Om drottning Silvia hade informerat sig lite bättre skulle hon ha vetat att om man var med i partiet då gick man in i det frivilligt – och speciellt om man bodde i Brasilien. Och då var man antagligen också övertygad nazist och naturligtvis politiskt aktiv. Det som hon sade var inte riktigt genomtänkt, säger Gunnar Herrman.

Som medlem i nazistpartiet gynnades Walter Sommerlath när han 1938, ett år före andra världskriget, beslutade att flytta tillbaka till Tyskland. Sommerlath fick då ta över en verkstadsindustri från en judisk familj i nazisternas så kallade ariseringsprogram. Det vill säga genom billigt inköp av judiska rörelser till tyskar, som bedrevs under tvång.

Från 1940 gick industrin över till krigsmaterieltillverkning, och det är fakta som man inte bör försöka sopa under mattan, säger Gunnar Herrman.

– Man kan inte försvara sådana gärningar och därför är det viktigt att drottning Silvia klart och tydligt tar avstånd från det som hennes pappa har gjort. Alltså inte från honom som person, naturligtvis, för det är hennes pappa, men från det som han har gjort under kriget – det var fel och det måste man säga.

Mediestrategen Britt Stakston säger att hon kan ha respekt för att det kan vara svårt för drottning Silvia att förstå hur hennes far kunde agera som han gjorde, men att man måste våga reflektera över det, särskilt med tanke på dagens samhällsklimat.

– Jag tror att det är något som man kanske inte ens pratade om i familjen. Men nu har tiden gått så pass långt och vi har högervindar som blåser. Då tycker jag att det skulle ha varit ett alldeles ypperligt tillfälle att våga reflektera över vad det är som gör att man fattar sådana beslut och hur vi kan tolka dem idag.

För många i Sverige är den kungliga familjens medlemmar viktiga förebilder, och drottning Silvia, med den uppgift hon har, har ett stort ansvar även i den frågan, menar Britt Stakston.

– Hon kan inte ta ansvar för vad hennes far gjorde, men hon kan ta ansvar för hur hon förhåller sig till sin omvärld och till den typen av strömningar. Hon skulle kunna använda sin egen familjs historia för att våga reflektera över det , och på det sättet sätta fokus på jätteviktiga frågor utan att grotta ner sig i detaljer kring sin fars förehavanden - som  hon inte kan och ska lastas för.

Gunnar Herrman menar att Silvias fars historia också är offrens historia, och för deras skull måste man se historien som den var, inte snygga till den. 

         Drottning Silvia måste kanske inte medverka i det, men hon ska inte motverka det, säger Gunnar Herrman, svensk-tysk journalist och korrespondent på Süddeutsche Zeitung

          

Hemlösa sätts på prov av den kalla vintern

Hemlösa i Stockholm sätt på prov under den kalla vinternHemlös man i Stockholm.Foto Leif R Jansson / SCANPIX.

Den kalla vintern ställer höga krav på Stockholms härbärgen när temperaturen ligger under noll grader i flera dagar. Både Stockholms stad och de frivilliga organisationerna har fullt upp att ta emot hemlösa som behöver mat eller någonstans att sova över natten. Men det finns en del som inte hittar något tak över huvudet i vinterkylan.

"Jag försöker överleva. Det är kallt ute"Kall vinter sätter hemlösa på prov (4:18)
Den kalla vintern ställer höga krav på Stockholms härbärgen när temperaturen ligger under noll grader i flera dagar. Både Stockholms stad och de frivilliga organisationerna har fullt upp att ta emot hemlösa som behöver mat eller någonstans att sova över natten. Reporter: Alberico Lecchini/SR International. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

Janne och Ivan har båda missbrukat alkohol och narkotika. De har bott flera år på gatan och får hjälp av till exempel Stadsmissionen. De berättar var de hittar sovplats på nätterna.

– Jag åker runt, nattbussen och... Jag försöker överleva, liksom. Det är kallt ute!

– Uff... Det var svårt. Jag sover i portar, i grovsoprum och sådana där ställen. Ibland hos kompisar och så där...

Stockholms kommun har räknat ut att det finns cirka 3 000 hemlösa i kommunen. Ungefär 90 procent bor i genomgångslägenheter eller andra typer av tillfälligt boende, enligt socialförvaltningen. Sedan finns det de akut hemlösa, som enligt kommunen är ungefär 11 procent, eller omkring 300 personer. Kommunen har 200 platser för att ta emot den här flyttande människoskaran. Och det räcker väl enligt stadens jouren.

Men det finns andra åsikter om det eftersom det är den här gruppen som är mest utsatt. De håller till på platser som håller öppet dygnet runt, säger diakonen Hasse Hernberg vid Klara kyrkan.

– Det är McDonalds, 7-Eleven, sådana ställen som har öppen på nätterna. På dagtid går man runt och håller sig inne. Just nu har vi öppet och vi har 15 sovplatser i kyrkan. Men det skulle behövas mycket fler, det är en droppe i havet, bara, säger Hasse Hernberg.

Nina Ström, samordnare för hemlösa i Stockholms stad har en annan bild av hur svårt det är för de akut hemlösa att hitta en plats att sova och äta på.

– Stockholms stad har ju dels natthärbärgen där man kan stanna över natten och ibland under dagarna. Och där har vi haft väldigt gott om platser, särskilt under juldagarna. Det var inte något problem att få en säng över natten under december när det var så kallt. Och sen har vi de här daghärbärgarna som frivilliga organisationer i första hand driver med medel från Stockholms stad. Det finns också gott om ställen att gå till för att få mat och värme, dusch och sova under dagarna om man vill, säger Nina Ström.

Ett ytterligare problem för de hemlösa är om man inte är skriven i kommunen eftersom den service som finns i alla kommuner är för de egna hemlösa. Folk som kommer från andra kommuner och länder har det svårare att få en plats i härbärgen, säger Hasse Hernberg, diakon vid Klara kyrka.

– Det är sämre för dem som inte är registrerade i Stockholm, mycket sämre. Men för dem som är skrivna i Stockholm så finns "tak-över-huvud-garanti" och det är jättebra för att då finns det möjligheter. Men det är så många som kommer till Stockholm som inte är skrivna så att det är jättesvårt för dem, säger Hasse Hernberg.

Varken Hasse Hernberg eller Stockholm stad kan säga hur många hemlösa som kommer från andra länder inom och utanför EU. Men man har en känsla av att den ekonomiska krisen och att folk rör sig mellan länderna har ökat antalet personer som söker hjälp hos kommunens härbärgen. Men då krävs personnummer, att man är skriven i staden och är någorlunda drogfri.

Nina Ström säger att Stockholms kommun gör en bedömning för varje persons situation.

– Det görs en bedömning som är rent human. Det är inte så att vi har ett krav på oss att hand om människor som kommer från Europa, men vi gör en human bedömning av vad de behöver, t ex hemresa eller att kunna vara kvar på natten eller under dagarna. På daghärbärgarna tar de säkert emot folk från alla länder som kommer. Men natthärbärgarna är ett renodlat ansvar för Stockholms stad och där tar vi först hand om stockholmarna. Finns det platser kan vi hjälpa även andra, säger Nina Ström.

Hasse Hernberg har däremot en annan åsikt om situationen och kräver fler platser åt de hemlösa.

– Man skulle kunna öppna fler platser och det här är ett problem för hela Europa. Jag tycker att man ska ta ett ansvar så att det finns sovplatser helt enkelt, säger Hasse Hernberg.

FAKTA:

Hemlösheten ökar nu bland unga, personer med invandrarbakgrund och EU-medborgare. Stockholm har omkring 3 000 hemlösa.  Var fjärde hemlös är kvinna, var tionde under 25 år.

Vid den senaste räkningen (april) bodde 308 personer på akuthärbärge.

Källa: Hemlöshet april 2010, Stockholms stad

 

Stark krona inför nya året

En svensk enkrona. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX.Den svenska kronan har stärkts under 2010. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX.

Sverige har klarat den internationella finanskrisen bra och stabila statsfinanser och en relativt hög ränta har stärkt den svenska kronan under 2010. En euro kostar nu cirka 9 kronor. Vinnare är svenska konsumenter medan exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Trots det har exporten satt fart och kronan kan fortsätta stärkas, det tror SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

"Vi räknar med en starkare krona."Stark krona inför nya året (4:32)
Sverige har klarat den internationella finanskrisen bra och stabila statsfinanser och en relativt hög ränta har stärkt den svenska kronan under 2010. En euro kostar nu cirka 9 kronor. Vinnare är svenska konsumenter medan exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Trots det har exporten satt fart och kronan kan fortsätta stärkas. Medverkande Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom och Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen. Reporter: Göran Löwing. 2010-12-30 Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Ja, vi räknar med att vi får se en starkare krona framför allt mot euron. Det här hänger mycket samman med att det ser väldigt bra ut för svensk ekonomi. Tittar man på aktiebolaget Sverige.

Så har vi en god ordning i statsfinanserna. Vi har goda överskott i handeln med omvärlden och vi har en riksbank som verkar fortsätta höja räntan i en värld där många andra centralbanker ligger still. Det här kommer förmodligen att locka till kronköp också under nästa år och då blir det en starkare krona.

I en tid av fortsatt finansiell oro inom euroländer som Grekland, Irland men också Portugal och Spanien, uppfattas Sverige som lite tryggare idag och pengar slussas hit för köp av t ex statsobligationer och aktier, vilket innebär att kronkursen stiger. Talet om den svenska kronan som en skvalpvaluta är det slut med det nu...?

– Vi hade en period med en väldigt svag krona när krisen var som värst. Nu tror jag att vi går in i en mer stabil period. Det finns väldigt lite att spekulera kring problem för svensk ekonomi. Det är många som nu vill lägga skvalpvalutabegreppet åt sidan och istället vill prata om kronan som den nya nordiska schweizerfrancen och starka valutan istället.

Den starkare kronan ger också billigare importvaror och det blir billigare att turista utomlands. Vi får mer för våra kronor i andra valutor. Alla som skickar pengar till anhöriga utomlands kan också glädja sig åt den starkare kronan liksom svenska pensionärer bosatta utomlands.

Baksidan är att exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Storföretagen klarar sig som regel bättre här än de mindre företagen. Att höja priserna är svårt av konkurrensskäl.

Anders Rune är chefekonom på Teknikföretagen, en arbetsgivarorganisation med över 3400 medlemsföretag och kronförstärkningen slår självfallet mot exportföretagen, säger Anders Rune.

– Det är klart att det är allvarligt att  kronan är starkare när det gäller just konkurrenskraften. Å andra sidan om man har ett längre perspektiv bakåt så har vi en relation mot euron nu som den var under den största delen av 2000-talet. Vi ligger också ganska nära de nivåer som vi diskuterade en gång i tiden i frågan om vi skulle införa euron i Sverige.

Vid nyår sällar sig Estland till euroländerna men här i Sverige är frågan idag politiskt död. Folkpartiet drev eurofrågan lite svagt i valrörelsen, men vägen dit är lång med en trolig ny folkomröstning först i så fall.

Men inom det konkurrensutsatta och exportberoende näringslivet är det väl många som skulle vilja ha euron.

– Det finns säkert många synpunkter på det. Långsiktigt så är i alla fall min personliga uppfattning att det skulle vara bra för Sverige att ha euron, så att vi har samma valuta med de som vi konkurrerar med i Europa, säger Anders Rune.

Euron kan komma att utsättas för nya påfrestningar på det nya året om den statsfinansiella oron gör sig påmind igen nu i länder som Portugal och Spanien, säger Robert Bergqvist på SEB.

– Jag tror att första kvartalet nästa år kommer vi att ha mera fokus på problemen i Europa. Det kommer att handla mycket om Spanien och det kommer att handla mycket om politik och politisk uthållighet och samarbete.

Samtidigt har kronan ytterligare möjlighet att stärka sig i en sådan situation när spekulationerna riktas mot euron?

         Jag tror också att det kan leda till att kronan stärks, men om osäkerheten blir alltför stor och problemen i Europa bli så djupgående och skapar både ekonomisk och finansiell osäkerhet, så kommer man att inse att Sverige är den del av Europa och är väldigt beroende av eurozonen och det gör at vi kommer att påverkas. Kronan tror jag kommer att stärkas om vi har en lagom nivå på osäkerheten ute i Europa. Skulle osäkerheten bli alltför stor tror jag att kronan kommer att påverkas negativt och försvagas

          

Nya lagar att hålla reda på efter nyår

Nyårsfyrverkerier över Stockholm. Foto: Maja Suslin/Scanpix.Många nya lagar träder i kraft efter nyår. Foto: Maja Suslin/Scanpix.

Ändrad valdag, så kallad sorgepeng i föräldraförsäkringen och en avskaffad filmcensur. Det är tre av de förändringar av lagar och regler som sker vid årsskiftet. Och från den 1 januari är det svenska EU-medlemskapet inskrivet i grundlagen.

Lägre skatt för pensionärerNya lagar efter nyår (5:04)
Ändrad valdag, så kallad sorgepeng i föräldraförsäkringen och en avskaffad filmcensur. Det är tre av de förändringar av lagar och regler som sker vid årsskiftet. Och från den 1 januari är det svenska EU-medlemskapet inskrivet i grundlagen. Medverkande: Olof Ruin, grundlagsexpert och professor emeritus i statsvetenskap. Reporter: Anders Ljungberg/SR International. 2010-12-27. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

Genom ett tillägg i regeringsformen så är det svenska medlemskapet i EU nu grundlagsfäst. Även tidigare finns EU nämnt i regeringsformen, till exempel står det där att riksdagens kan föra över beslutanderätt dit, men nu handlar det om själva medlemskapet. Ett naturligt beslut, tycker Olof Ruin, grundlagsexpert och professor emeritus i statsvetenskap.

– Jag tycker att det är självfallet att på något vis så måste vårt medlemskap i Europa framgå i grundlagen. Grundlagen ska ju spegla faktiska maktförhållanden och att vi är med i EU, säger statsvetaren Olof Ruin.

De största ändringarna av de svenska grundlagarna sedan 1974 har de kallats, de förändringar som träder i kraft vid årsskiftet, och som också innebär att valdagen flyttar från den tredje söndagen i september, till den andra söndagen. Bakom det här ligger att regeringen ska få lite längre tid på sig att jobba med höstbudgeten under valår. Det blir också lättare att väljas in genom personval, och så blir det lättare att få till stånd kommunala folkomröstningar. Grundlagar kan bara ändras genom att riksdagen fattas beslut både före och efter ett val.

För pensionärer blir det lite lägre skatt, som mest ett par hundralappar mer varje månad, men samtidigt sänks pensionerna på grund av den negativa tillväxten förra året. För de flesta pensionärer blir det ändå ett plus nästa år, har Pensionsmyndigheten räknat ut.

För att uppmuntra fler att hyra ut bostäder, inte minst i universitetsstäderna där bostadsbristen är stor, så höjs det så kallade schablonavdraget vid andrahandsuthyrning från 12 000 till 18 000 kronor. Schablonavdraget är det avdrag man får göra innan man måste börja betala skatt på hyresinkomsterna.

Det blir hårdare regler kring så kallade sms-lån, alltså lån man kan ta över mobiltelefonen. Den som tar ett lån får 14 dagar på sig att ångra sig. Kraven skärps också på att långivaren ska göra en kreditprövning av låntagaren.

Fler typer av restauranger får nu rätt att servera alkohol, när en ny alkohollag träder i kraft. Det gäller till exempel sushibarer och andra restauranger som serverar kall mat. Gatukök, hamburgerbarer eller kaféer omfattas däremot inte.

Vid felbehandlingar i vården ska det bli viktigare att titta på brister i rutinerna, inte bara på fel som enskilda vårdanställda gjort. Anmälningarna ska från och med årsskiftet göras hos Socialstyrelsen i stället för hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, och behöver inte riktas mot en enskild person. Det räcker med att anmäla själva händelsen. Därmed kan också Socialstyrelsen lättare få syn på brister i systemen.

En så kallad sorgepeng införs för de som mister ett barn under 18 år. Föräldrarna ska kunna stanna hemma från jobbet i upp till tio dagar, och få tillfällig föräldrapenning under den tiden.

Från årsskiftet ändras också reglerna för hur poliser, som själva misstänks för brott, ska utredas. Utredningarna har tidigare skötts av respektive polismyndighet, men nu flyttar de till en fristående del inom Rikspolisstyrelsen, det vill säga den nationella polisen.

Försvarsmakten får ett större ansvar när det gäller att ta hand om personal som tjänstgör utomlands. Bland annat ställs krav på att man ska kunna ge stöd, utan bortre tidsgräns, och att man ska ta större hänsyn till de anhöriga, till exempel med att ge information.

Så avskaffas filmcensuren i Sverige, också formellt. I praktiken har ingen film censurerats på 15 år. Statens biografbyrå, där förhandsgranskningen av filmer skett, avskaffas nu. En ny myndighet - Statens Medieråd - får till uppgift att stärka barn och ungdomar som medieanvändare och skydda dem mot "skadlig mediepåverkan", som det heter. Det är också där som åldergränserna för filmerna kommer att fastställas.

På några månader när hann filmcensuren i Sverige bli 100 år gammal, den infördes i juni 1911 men den 1 januari 2011 är den historia. Kanske också det ett skäl för en del att tro på ett gott nytt år.

 

Svenska tidningar höjer säkerheten

Jyllands-Postens kontor i Köpenhamn. Foto: Niels Hougaard/Scanpix.

Flera svenska tidningar, bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet, höjer sin säkerhet efter den planerade terrorattacken mot Jyllands-Posten. Mannen som greps i Sverige häktades på torsdagen, liksom tre andra i Köpenhamn. En av de fem misstänkta männen har släppts, men är fortsatt misstänkt.

Nerikes Allehanda har hotats

Ulf Johansson, chefredaktör på Nerikes allehanda. Foto: Dan Hansson/Scanpix.

Nerikes Allehanda är en av de svenska tidningar som i augusti 2007 publicerade Lars Vilks teckningar om Muhammed som rondellhund, och som utsatts för flera hot sedan dess.

Danskar vana vid terrorhot

Jyllands-Postens kontor i Köpenhamn. Foto: John McConnico/Scanpix.  

Gripandena och det avvärjda attentatförsöket väckte inte lika stor uppståndelse i Danmark, där gripandena gjordes. Danskarna är mer vana vid terrorhot än svenskarna säger professor Lars Dencik.

Fem personer greps på måndagen misstänkta för förberedelse till terroristbrott i Danmark. Tre av de gripna är svenska medborgare.

De tre män som greps i Köpenhamn i går, misstänkta för att ha planerat ett terrorattentat mot tidningen Jyllands-Posten, har nu häktats. Misstanken rubriceras som försök till terroristbrott. Alla tre nekar till brott och vill inte ge några förklaringar.

En av de häktade, en 29-åring, har tidigare gripits utomlands vid två tillfällen misstänkt för samröre med terrorism.

Hösten 2009 fängslades han i Pakistan, men släpptes senare utan att formellt ha anklagats för något. Två år tidigare satt han under flera månader fängslad i Etiopien, efter att han försökt ta sig över gränsen från Somalia. Han anklagades då för att ha stridit på den islamistiska milisens sida, något han själv förnekade.

En av de fem misstänkta männen har släppts, men är fortsatt misstänkt.

Undersökningen efter gårdagens gripanden fortsätter nu i nära samarbete med svenska Säpo.

Också den man som greps i Sverige, begärdes häktad i dag. Misstankegraden mot honom är sannolika skäl, vilket är den starkare graden. Han ska som en av de andra häktade tidigare ha suttit fängslad i Pakistan. Han greps förra året för att ha rest in i landet illegalt.

Flera svenska tidningar höjer sin säkerhet efter den planerade terrorattacken mot Jyllands-Posten. Några exempel är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen.

 

Rekordfå döda i trafiken

Flera skadades i ett flertal trafikolyckor på E6 mellan Kungsbacka och Göteborg i börhjan av december.  Foto: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX.Flera skadades i ett flertal trafikolyckor på E6 mellan Kungsbacka och Göteborg i början av december. Foto: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX.

Allt färre omkommer i vägtrafiken och Sverige intar nu den ledande positionen i världen sett till befolkningsstorleken. Under 2010 omkom enligt Trafikverkets preliminära statistik 270 personer. Det är den lägsta siffran hittills och en halvering jämfört med för tio år sedan.

"Vi gläds åt utvecklingen"Trafikdöda 2010 (3:22)
Allt färre omkommer i vägtrafiken och Sverige intar nu den ledande positionen i världen sett till befolkningsstorleken. Under 2010 omkom enligt Trafikverkets preliminära statistik 270 personer. Det är den lägsta siffran hittills och en halvering jämfört med för tio år sedan. Medverkande: Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket, Kenneth Svensson, trafiksäkerhetsanalytiker på Trafikverket. Reporter: Göran Löwing/SR International, 2011-01-03. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Ja, vi gläds väldigt åt den utveckling som vi har, att vi har kommit ner till 270  omkomna vilket är en halvering på den senaste tioårsperioden, säger Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket.

Vilka är de främsta orsakerna till detta?

- En mängd åtgärder; mittseparerade körbanor så att man inte kan mötas,  sänkt genomsnittshastighet och införandet av fartkameror och säkert också polisens nykterhetskontroller och säkrare fordon. Så det är en palett av åtgärder som bidraget till detta.

Också antalet allvarligt skadade i vägtrafiken minskar. Från omkring 3450 2009 till 3000 i fjol.

Internationellt ligger Sverige bäst till i världen vad gäller omkomna i trafiken. Sett till befolkningen omkommer 2,9 per 100 000 invånare. För EU är snittet 6,9 och för ett land som Tyskland ligger siffran på 5,0.

Det är ungefär 3 gånger fler män än kvinnor som omkommer i vägtrafiken i Sverige. Minskningen av antalet omkomna har skett i alla åldergrupper och markant är nedgången i procent i län som

Kalmar, Västra Götaland och Västerbotten.

1996 lanserades i riksdagen den så kallade Nollvisionen, som gick ut på att få ned antalet omkomna i trafiken till noll över en längre tid. Den ansågs av många som orealistisk och naiv, men dödstalen har fortsatt att minska år för år. 2008 kom Sverige ned under 400 omkomna och två år senare ligger talet nu under 300.

Hur ska man då fortsätta för att ytterligare minska dödoffren?

– Det är att fortsätta det program som vi redan har igång, säger Gunnar Malm på Trafikverket.

Ett brett program?

– Ja, vi ska exempelvis fortsätta utbygganden av mittseparerade vägar upp till 75 procent till 2020 från  dagens 63 procent.

I järnvägstrafiken omkom ifjol 109 personer, men inte till följd av tågolyckor med passagerare, konstaterar Gunnar Malm.

– Nej, det är en omkommen på själva tågåkandet och det är den första sedan 2004 utan det är runt omkring tåget helt enkelt. Det är plankorsningsolyckor men framför allt suicide som är den största enskilda delen.

Ja, självmord förekommer i trafiken. På vägarna räknar man alltså med att omkring 20 dödsolyckor var självmord. Går det att minska detta. Kenneth Svensson är trafiksäkerhetsanalytiker på Trafikverket.

Många av de åtgärder som har vidtagits, bland annat mittseparering  har också effekt på att få ned antalet suicid i vägtrafiken. Det gäller att få ned eller ta bort möjligheterna att ta sitt liv i trafikmiljön. Den forskning som finns visar att tar man bort möjligheten är det inte alls säkert att man söker upp ett annat ställe för att begå den här handlingen. Så det är en väldigt viktig fråga för Trafikverket att arbeta med framöver.

De redovisade siffrorna följer internationell praxis och till de 270 döda i trafiken tillkommer omkring 20 personer som omkommit till följd av självmord, enligt Trafikverket.

 

 

Hemlösa sätts på prov av den kalla vintern

Hemlösa i Stockholm sätt på prov under den kalla vinternHemlös man i Stockholm.Foto Leif R Jansson / SCANPIX.

Den kalla vintern ställer höga krav på Stockholms härbärgen när temperaturen ligger under noll grader i flera dagar. Både Stockholms stad och de frivilliga organisationerna har fullt upp att ta emot hemlösa som behöver mat eller någonstans att sova över natten. Men det finns en del som inte hittar något tak över huvudet i vinterkylan.

"Jag försöker överleva. Det är kallt ute""Jag åker runt, nattbussen och... jag försöker överleva, liksom. Det är kallt ute" (4:18)
Den kalla vintern ställer höga krav för Stockholms härbärgen när temperaturen ligger under noll grader i flera dagar. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Jag åker runt, nattbussen och... jag försöker överleva, liksom. Det är kallt ute!

– Uff... det var svårt. Jag sover i portar, i grovsoprum och sådana där ställen. Ibland hos kompisar och så där...

Både Janne och Ivan har missbrukat alkohol och narkotika. De har bott flera år på gatan och får hjälp av t ex Stadsmissionen och God Fundation.

Stockholms kommun räknar ut att det finns ca 3000 hemlösa i kommunen. Ungefär 90 procent bor i genomgånslägenheter eller andra typer av tillfälligt boende, enligt socialförvaltningen

Sen finns det de akut hemlösa, som enligt kommunen är ungefär 11 procent, eller ca 300 personer. Kommunen har 200 platser för att ta emot denna flyttande människoskaran. Och det räcker väl enligt stadens jouren.

Men det finns andra åsikter om det eftersom det är den här gruppen som är mest utsatt. De håller till på platser som håller öppet dygnet runt, säger diakonen Hasse Hernberg vid Klara kyrkan.

– Det är MacDonalds, 7-Eleven, sådana ställen som har öppen på nätterna. På dagtid går man runt och håller sig inne. Just nu har vi öppet och vi har 15 sovplatser i kyrkan. Men det skulle behövas mycket fler, det är en droppe i havet, bara, säger Hasse Hernberg.

Nina Ström, Hemlös samordnare i Stockholms stad har en annan bild av hur svårt det är för de akut hemlösa att hitta en plats att sova och äta på.

– Stockholms stad har ju dels natthärbärgen där man kan stanna över natten och ibland under dagarna. Och där har vi haft väldigt gott om platser, särskilt under juldagarna. Det var inte något problem att få en säng över natten under december när det var så kallt. Och sen har vi de här daghärbärgarna som frivilliga organisationer i första hand driver med medel från Stockholms stad. Det finns också gott om ställen att gå till för att få mat och värme, dusch och sova under dagarna om man vill, säger Nina Ström.

Ett ytterligare problem för de hemlösa är om man inte är skriven i kommunen eftersom den service som finns i alla kommuner är för de egna hemlösa. Folk som kommer t ex från andra länder har det svårare att få en plats i härbärgen, säger Hasse Hernberg, diakon vid Klara kyrka.

– Det är sämre för dem som inte är registrerade i Stockholm, mycket sämre. Men för dem som är skrivna i Stockholm så finns "tak-över-huvud-garanti" och det är jättebra för att då finns det möjligheter. Men det är så många som kommer till Stockholm som inte är skrivna så att det är jättesvårt för dem, säger Hasse Hernberg.

Varken Hasse Hernberg eller Stockholm stad kan säga hur många hemlösa som kommer från andra länder inom och utanför EU. Men man har en känsla av att den ekonomiska krisen och att folk rör sig mellan länderna har ökat antalet personer som söker hjälp hos kommunens härbärgen. Men då krävs personnummer, att man är skriven i staden och är någorlunda drogfri.

Nina Ström säger att Stockholms kommun gör en bedömning för varje persons situation.

– Det görs en bedömning rent human. Det är inte så att vi har ett krav på oss att hand om människor som kommer från Europa, men vi gör en human bedömning om de behöver, t ex hemresa eller att kunna vara kvar på natten eller under dagarna. På de daghärbärgarna de tar säkert emot folk från alla länder som kommer. Men natthärbärgarna är ett renodlat ansvar för Stockholms stad och där tar vi först hand om stockholmarna. Finns det platser kan vi hjälpa även andra, säger Nina Ström.

Hasse Hernberg har däremot en annan åsikt om situationen och kräver fler platser åt de hemlösa.

– Man skulle kunna öppna fler platser och det här är ett problem för hela Europa. Jag tycker att man ska ta ett ansvar så att det finns sovplatser helt enkelt, säger Hasse Hernberg.

FAKTA:

Hemlösheten ökar nu bland unga, personer med invandrarbakgrund och EU-medborgare. Stockholm har omkring 3 000 hemlösa.  Var fjärde hemlös är kvinna, var tionde under 25 år.

Vid den senaste räkningen (april) bodde 308 personer på akuthärbärge.

Källa: Hemlöshet april 2010, Stockholms stad.

 

 

Stark krona inför nya året

En svensk enkrona. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX.Den svenska kronan har stärkts under 2010. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX.

Sverige har klarat den internationella finanskrisen bra och stabila statsfinanser och en relativt hög ränta har stärkt den svenska kronan under 2010. En euro kostar nu cirka 9 kronor. Vinnare är svenska konsumenter medan exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Trots det har exporten satt fart och kronan kan fortsätta stärkas, det tror SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

"Vi räknar med en starkare krona."Stark krona inför nya året (4:32)
Sverige har klarat den internationella finanskrisen bra och stabila statsfinanser och en relativt hög ränta har stärkt den svenska kronan under 2010. En euro kostar nu cirka 9 kronor. Vinnare är svenska konsumenter medan exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Trots det har exporten satt fart och kronan kan fortsätta stärkas. Medverkande Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom och Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen. Reporter: Göran Löwing. 2010-12-30 Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Ja, vi räknar med att vi får se en starkare krona framför allt mot euron. Det här hänger mycket samman med att det ser väldigt bra ut för svensk ekonomi. Tittar man på aktiebolaget Sverige.

Så har vi en god ordning i statsfinanserna. Vi har goda överskott i handeln med omvärlden och vi har en riksbank som verkar fortsätta höja räntan i en värld där många andra centralbanker ligger still. Det här kommer förmodligen att locka till kronköp också under nästa år och då blir det en starkare krona.

I en tid av fortsatt finansiell oro inom euroländer som Grekland, Irland men också Portugal och Spanien, uppfattas Sverige som lite tryggare idag och pengar slussas hit för köp av t ex statsobligationer och aktier, vilket innebär att kronkursen stiger. Talet om den svenska kronan som en skvalpvaluta är det slut med det nu...?

– Vi hade en period med en väldigt svag krona när krisen var som värst. Nu tror jag att vi går in i en mer stabil period. Det finns väldigt lite att spekulera kring problem för svensk ekonomi. Det är många som nu vill lägga skvalpvalutabegreppet åt sidan och istället vill prata om kronan som den nya nordiska schweizerfrancen och starka valutan istället.

Den starkare kronan ger också billigare importvaror och det blir billigare att turista utomlands. Vi får mer för våra kronor i andra valutor. Alla som skickar pengar till anhöriga utomlands kan också glädja sig åt den starkare kronan liksom svenska pensionärer bosatta utomlands.

Baksidan är att exportföretagen får sämre betalt för sina varor. Storföretagen klarar sig som regel bättre här än de mindre företagen. Att höja priserna är svårt av konkurrensskäl.

Anders Rune är chefekonom på Teknikföretagen, en arbetsgivarorganisation med över 3400 medlemsföretag och kronförstärkningen slår självfallet mot exportföretagen, säger Anders Rune.

– Det är klart att det är allvarligt att  kronan är starkare när det gäller just konkurrenskraften. Å andra sidan om man har ett längre perspektiv bakåt så har vi en relation mot euron nu som den var under den största delen av 2000-talet. Vi ligger också ganska nära de nivåer som vi diskuterade en gång i tiden i frågan om vi skulle införa euron i Sverige.

Vid nyår sällar sig Estland till euroländerna men här i Sverige är frågan idag politiskt död. Folkpartiet drev eurofrågan lite svagt i valrörelsen, men vägen dit är lång med en trolig ny folkomröstning först i så fall.

Men inom det konkurrensutsatta och exportberoende näringslivet är det väl många som skulle vilja ha euron.

– Det finns säkert många synpunkter på det. Långsiktigt så är i alla fall min personliga uppfattning att det skulle vara bra för Sverige att ha euron, så att vi har samma valuta med de som vi konkurrerar med i Europa, säger Anders Rune.

Euron kan komma att utsättas för nya påfrestningar på det nya året om den statsfinansiella oron gör sig påmind igen nu i länder som Portugal och Spanien, säger Robert Bergqvist på SEB.

– Jag tror att första kvartalet nästa år kommer vi att ha mera fokus på problemen i Europa. Det kommer att handla mycket om Spanien och det kommer att handla mycket om politik och politisk uthållighet och samarbete.

Samtidigt har kronan ytterligare möjlighet att stärka sig i en sådan situation när spekulationerna riktas mot euron?

– Jag tror också att det kan leda till att kronan stärks, men om osäkerheten blir alltför stor och problemen i Europa bli så djupgående och skapar både ekonomisk och finansiell osäkerhet, så kommer man att inse att Sverige är den del av Europa och är väldigt beroende av eurozonen och det gör at vi kommer att påverkas. Kronan tror jag kommer att stärkas om vi har en lagom nivå på osäkerheten ute i Europa. Skulle osäkerheten bli alltför stor tror jag att kronan kommer att påverkas negativt och försvagas.

 

Romerna bör få en egen FN-rapportör

asylsökande romer demonstrerar utanför riksdagshuset. Foto: Bertil Ericson / ScanpixAsylsökande romer demonstrerar utanför riksdagshuset. Arkivfoto: Bertil Ericson / Scanpix

Romernas utsatta situation har aldrig varit föremål för någon resolution i FN. Detta trots att romernas nutida historia fortfarande handlar om upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna. Nu vill det Svenska FN-förbundet driva frågan om att inrätta en särskild FN-rapportör för romska frågor i syfte att synliggöra den romska problematiken.

"Man skäms inte om man är antiziganist"Romerna bör få egen FN rapportör (2:07)
Romernas utsatta situation har aldrig varit föremål för någon resolution i FN. Detta trots att romernas nutida historia fortfarande handlar om upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna. Nu vill det Svenska FN-förbundet driva frågan om att inrätta en särskild FN-rapportör för romska frågor i syfte att synliggöra den romska problematiken. Medverkande: Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN förbundet, Maria Leissner, demokratiambassadör och ordförande i Delegationen för romska frågor. Reporter: Olgica Lindquist. 2010-12-27. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren

– Mekanismen finns ju. Varför finns det inte just för romerna? Det är väldigt intressant och tyvärr också väldigt talande, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Han får stöd av Maria Leissner som är demokratiambassadör och ordförande i Delegationen för romska frågor.

– Rasism mot romer är inte särskilt uppmärksammat. Men däremot är andra särskilda former av rasism upplyfta. Där finns det åtgärdsplaner, och där är människor medvetna och man skäms om man är antisemit. Vilket är bra för att man ska skämmas om man är det. Men man skäms inte om man är antiziganist.

Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska-FN förbundet tycker att förslaget om en särksild FN-rapportör för romska frågor nu bör konkretiseras och att Sverige skulle kunna åta sig den pådrivande rollen internationellt.

Diskriminering av romer är ett problem som länge har tillskrivits östeuropa. Men i år har det tydligt visat sig vara även EU:s och västeuropas problem. Det på grund av Frankrikes beslutat att utvisa tusentals romer. Resultatet blev ju tragiskt för många enskilda personer, men samtidigt gjorde det att den romska frågan för en gångs skull hamnade högt upp på EU:s politiska agenda. En FN-rapportör skulle kunna lyfta frågan på en ännu mer global nivå. Det behövs, säger Maria Leissner.

– På den globala nivån så behöver vi konstatera att rasism mot romer är en särskild form av rasism som vi inte accepterar, och som vi gemensamt bestämmer oss att ta strid mot för att kunna utrota den. Där är vi inte ännu.

Svenska FN-förbundet valde att på internationella dagen för mänskliga rättigheter, den 10 december, belysa just romernas utsatthet, som i Sverige bland annat återspeglas i en extrem arbetslöshet. I den romska populationen håller den sig på en 80-procentig nivå.

 

 

 

Stockholm vill ha fler familjehem för flyktingbarn

Stockholms stad startar en kampanj för att få familjer att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

I år har Stockholmskommunerna lovat att ta emot dubbelt så många ensamkommande asylsökande barn som tidigare, 1000 per år och för att leva upp till löftet vill man nu hitta fler familjehem åt barnen.

De flesta tillbringar det första året i Sverige i olika boenden tillsammans med andra barn och unga, men många erbjuds en familj att bo i, i den mån det finns villiga och lämpliga familjer. Stockholms kommun har hittils inte förmedlat familjer, men det har grannkommunerna gjort.

Annika Lindblad och hennes sambo Pelle bor på Värmdö och de tog emot 16-årige Khalil för två år sedan.

 "Det har varit enormt lärorikt och spännande"

-Jag tycker att det har varit jättekul, det har varit enormt lärorikt och spännande.

Khalil bodde på ett boende med flera ungdomar, men när han fick frågan om att komma till en familj, tvekade han inte.

-Familj är bättre, jag tyckte inte om att bo med många, för då kanske man börjar bråka med någon eller när man sover, kanske de andra lyssnar på musik och springer runt och jag gillade inte det.

Och så är det lättare att komma in i det svenska samhället och kulturen i en familj. Khalil har lärt sig mycket sedan han kom, säger Annika Lindblad.

-Du har lärt dig hur man skriver brev, att man postar brev, att man använder frimärken och hur man tvättar och sådant som man kanske inte lär sig om man är med sina kompisar.

-Ja, jag har lärt mig hur en svensk familj är och hur man är med sina vänner.

Hur är en svensk familj?

-Jättekonstig, det är stor skillnad mot en afghansk familj. T ex har man hundar hemma, i sängen ibland.

Ja, Khalil har fått anpassa sig till familjens hund Dante, och till svensk mat och att inte få vara ute hur länge han vill, men han vill ändå rekommendera andra ungdomar i hans situation att flytta till en familj, om de får chansen.

-Jag rekommenderar att de flyttar till en familj, men de måste anpassa sig, det är många som flyttar till en familj, men börjar bråka och flyttar därifrån på en gång, men de måste anpassa sig, när man flyttar till ett annat land måste man göra det.

Men alla har inte haft lika lätt att anpassa sig. Monika, som egentligen heter något annat och bor i en annan kommun i Stockholms län, tog emot en 15-årig afghansk pojke i december, men efter tre månader blev situationen ohållbar.

-I och med att han mådde så otroligt dåligt, de har ju varit med om en hel del innan de kommer hit och jag är inte rätt person att ta hand om det.

Han erbjöds terapi, men det är frivilligt och pojken gick bara några gånger utan att det hjälpte och Monika tycker inte att de fick tillräcklig hjälp av socialtjänsten.

-Hans kompisar mådde jättedåligt och åkte in på psyket fram och tillbaka till olika sjukhus och han skulle dit och rädda dem och mådde pyton själv och vid upprepade tillfällen tycker inte jag att man tog tag i det, jag bad om hjälp, för man kan inte lämna en unge i den åldern med de problemen som han hade, men jag tycker att de var för mesiga, det var ingen som pekade med hela handen, det var "ja, men han orkar nog inte med ett möte till, lilla pojken".

Men när moderate socialborgarrådet Ulf Kristersson presenterar kampanjen för att få fler familjer i Stockholm att ta emot ensamkommande barn, så säger han att det inte handlar om att ta emot barn med psykiska problem.

-Det handlar om att under några år ta ansvar för en person som inte har några allvarliga sociala problem, men som är lite luftansatt, en 14-15-16-åring som inte har varit i Sverige tidigare och som inte talar svenska och som kommer från en problematisk bakgrund, ett land i krig till exempel, men som med rätt stöd har jättegoda möjligheter att etablera sig här i Stockholm, att ge det stödet, att ge husrum och det stöd man kan behöva.

Och när jag frågar Monika och Annika om de skulle rekommendera andra att göra samma sak, går åsikterna isär. Monika säger att hon aldrig kommer att ta ett ensamkommande flyktingbarn igen, medan Annika rekommenderar andra att göra det.

-Har man tid och ett rum över, så tycker jag verkligen att man kan prova på i alla fall. Det är väldigt härligt att lära känna någon för det blir som en vän för livet, säger Annika Lindblad.

Förra året kom 2 250 till Sverige och i år förväntas närmare 3000 barn komma, främst från Somalia och Afghanistan.

Reporter: Jenny Hallberg

Publicerad: 2010-04-09

14:01 | torsdag 8 april 2010

Diskriminering uppmärksammas på romsk nationaldag

Foto Bertil Ericson / SCANPIXPå torsdagen, romernas nationaldag, hålls det andra EU-toppmötet om romer, i spanska Córdoba, där också Sverige deltar. Samtidigt släpper både europeiska rådet och Amnesty international rapporter om romernas situation i Europa, som fortfarande präglas av utanförskap.

 Romernas nationaldag

-Det är en marginaliserad grupp som är i samhällets utkant, verkligen , som inte har en röst som hörs, säger Elisabeth Löfgren är pressekreterare på Amnesty International.

Romer är en av de största etniska minoriteterna i Europa och tio miljoner romer lever i något EU-land. Men, enligt Amnestys och Europeiska rådets rapport, så har de ofta inte samma medborgerliga rättigheter som sina landsmän. De diskrimineras på arbetsmarknaden och har då svårare att skaffa bostad, vilket gör att de hamnar utanför systemet, med sämre möjligheter till utbildning, hälsa, vatten.

EU har sedan 2005 antagit ett antal resulotioner om att förbättra romernas situation, men ändå har ingen förbättring skett, enligt Amnestys rapport.

De senaste åren har hundratals romer i Bulgarien, Grekland och Italien, utatts för tvångsvräkningar, när myndigheter river deras bostadsområden, utan att erbjuda dem någon ersättningsbostad.

-I Italien, t ex, tycker vi snarare att det går åt helt fel håll, att det varit väldigt allvarliga scener där man har tvångsvräkt familjer utanför Rom och Milano och vissa forna östländer där romer har bott på soptippar helt enkelt, eller i området där det varit förgiftat vatten, men att det finns i alla fall en tillstymmelse till politisk vilja nu, det ser vi i alla fall som något positivt, så det är också därför vi vill lyfta fram frågan nu, när man har det här mötet; den här frågan var en ickefråga under väldigt lång tid och nu ser man att det här är något som är skamligt för Europa och man måste göra någonting åt det, säger Elisabeth Löfgren på Amnesty.

Enligt svenska Amnesty borde Sverige, på EU-kommissionens möte idag, driva frågan om en gemensam handlingsplan för EU.

- Inte bara någonting på papper, utan där det finns konkreta mätpunkter för vad man ska uppnå och man också ser till att det blir bindande för länderna och att man ser det som en gemensam fråga att lösa, men det viktiga är också att man inkluderar romska organisationer, för de är bäst på att se var problemet ligger och vad som behövs åtgärdas för att det ska bli bättre, säger Elisabeth Löfgren.


 


Birger jarls ansikte återskapat!

Foto: Medeltidsmuseet, StockholmNu går det att se hur Stockholms och Sveriges grundare Birger jarl såg ut. Medeltidsmuseet i Stockholm har lyckats rekonstruera hans ansikte med hjälp av dagens dator- och kriminalteknik.  Det är konstnären och skulptören Oscar Nilsson som gett Birger jarl nytt liv med ett karaktärsfullt ansikte

 "Ett brett ansikte med en väldigt markerad haka"

-  Det är ett brett ansikte med en väldigt markerad haka. En liten grop i hakan bör han ha haft. Näsa och mun är förhållandevis små, säger Oskar Nilsson.

Det här är en person som man idag utseendemässigt mycket väl idag skulle kunna möta på Drottninggatan en bit härifrån?

-  Jo, så är det. Utseendet har inte ändrats så våldsamt mycket om man tittar tillbaks i historien. det finns vissa saker som ändrar sig, men i stort skulle han kunna passera på Drottninggatan.

Vet man hur han såg ut kroppsligen? Var han lång , kort, tjock eller smal?

-  ör sin ålder var han ganska lång. Han ska ha varit 175 cm lång säger forskarna. Han skulle ha haft en muskulös kropp, dvs varit ganska kraftigt byggd.Han har ganska myckt förslitningsskador i ryggen, som man tolkat som skador han fått att som jarl flitigt resa runt bland kungsgårdarna. Så han satt nog på hästryggen till stor del och därav förslitningsskadorna, säger skulptören och rekonstruktören Oscar Nilsson.

Birger Jarls egentliga namn var Birger Magnusson.

Han föddes i början av 1200-talet, möjligen 1210, i Bjälbo i Östergötland och tillhörde en rik och politisk stormannasläkt med förgreningar också i Västergötland.En jarl var på medeltiden kungens närmaste man och hade bland annat befälet över sjöförsvaret. Det gällde att hindra plundrare att ta sig in i Mälardalen och längs kusten söderut. Så kom Stockholm att bli ett lås mellan Östersjön och Mälaren där en borg byggdes till försvar.

Birger Magnusson fick flera barn varav två blev kungar: Valdemar och Magnus Ladulås.

Valdemar var bara tolv år när han valdes till kung 1250 och Birger Magnusson blev förmyndare och jarl och den som styrde riket fram till sin egen död 1266. Det är först på 1500-talet som Gustav Vasa gör Sverige till ett arvrike.

Vad gjorde då denne Birger jarl som gjort honom till en betydelsefull person i den svenska historien?

Jo, han stärkte centralmakten i den tidens Sverige där olika ätter slogs om makten och kungatiteln. Han grundade städer och i ett brev daterat Stockholm 1252 är det första gången som Stockholm nämns vid namn.

Landskapen runt runt Mälaren , Västergötland och Östergötland knöts allt mer till kungamakten och Finland blev en del av det svenska riket.

Birger jarl präglade gemensamma mynt för riket och det som skulle skulle ge honom en del politiska poäng idag var hans instiftande av bl a kvinnofriden. Den som våldförde sig på en kvinna fick med Birger jarls lagstiftning nu ett mycket strängare straff. Kvinnor fick också bättre arvsrätt och en syster fick nu ärva hälften mot brodern.

Birger jarl ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Västergötland. På 1920-talet öppnades graven och gipsavgjutningar gjordes av Birger jarls skalle och det är dessa som legat till grund för Oscar Nilsson rekonstruktion, där datortomografi och laser används för att skapa en exakt kopia i vinylplast för det fortsatta arbetet.

Huvudet är mycket detaljkrikt med rynkor och ärr. Slätrakad och med axellångt hår betraktar han vår samtid. Ett par månaders arbete ligger bakom detta porträtt uppbyggt muskel för muskel. Hur stor är då sannolikheten för att Birger Jarl verkligen såg ut så här? så här svarar Oscar Nilsson på det:

-  Man brukar säga generellt att rekonstruktioners träffsäkerhet ligger på 60 procent och uppåt.I Birger jarls fall kan vi höja den siffran ganska mycket. Dels på grund av att han har ett väldigt karaktäristiskt utseende, men dels också då vi har en förlaga i form av ett stenansikte från den kyrka där han är begravd. På denna skulptur vi också ser hur hans frisyr såg ut och därmed kan vi få en ganska bra helhets bild av hans utseende.

Vad vinner man då med att återskapa en historisk person som Birger jarl?

-  Man får kontakt på ett annat sätt med historien. En utställning består ju till stor del av texter och föremål. Man att på en utställning kunna visa hur en person bör ha sett ut från den här tiden gör att man får en helt annat kontakt med den tiden. Man kan identifiera sig till viss del med personen och med lätthet själv förflytta sig tillbaks till den här tiden. Det blir en liten tidsresa kan man säga, avslutar skulptören och rekonstruktören Oscar Nilsson.

Reporter: Göran Löwing, SR International. Publicerad 9/4 2010


 

 

 

 

 

Sverige ska utbilda somaliska soldater

AP Photo/Mohamed Sheikh NorSverige kommer inom kort att delta i EU:s utbildningsinsats för den somaliska regeringens säkerhetsstyrkor. Det enligt ett beslut från den svenska regeringen. EU-insatsen organiseras i nära samarbete med den Afrikanska unionen (AU), FN, USA och Uganda - där utbildningen även kommer att ske. Det är planerat att träningen ska omfatta ca 2000 man ur den somaliska regeringens säkerhetsstyrkor. Men utbildningsplanen är inte ännu känd säger löjtnant Fredrik Stenberg som är en av dem som kommer att delta i insatsen.

 "Utbildningsplanen kommer att fastställas på plats"

– Utbildningsplanen är inte fastställd - det kommer vi att göra på plats - och det är Spanien som har ledartröjan. Det kommer nog att vara de grundläggande soldategenskaperna - gå, stå och skjuta och så där… - säger löjtnant Fredrik Stenberg.

Enligt den svenska regeringen är syftet med utbildningsinsatsen en stabilisering av Somalia vilket redan ifrågasatts av Amnesty International. Amnesty, som arbetar för mänskliga rättigheter, är inte emot utbildningsinsatsen i fall den innebär demokratiaspekten - något som hittills alltså inte är klart definierat och som enligt löjtnant Fredrik Stenberg ligger på någon annans bord eftersom det är en spansk befälhavare som kommer att leda hela EU- insatsen:

– Chefen är en spanjor i och med att Spanien har ledartröjan. Så han är "mission commander" där nere - han är den högste chefen och sedan finns det underchefer som det inte är klart om de också är spanjorer. Sedan finns det en stab där med personal som har för uppgift att organisera samarbetet mellan nationerna och fastställa en utbildningsplan. Jag vet inte hur mycket jag som enskild utbildare kommer att delta i framtagandet av utbildningsplanen - det vet jag faktiskt inte – säger löjtnant Fredrik Stenberg . Enligt honom är det ca 100  utbildare som kommer att delta i träningen av den somaliska regeringens säkerhetsstyrka i Uganda.

UD har tidigare meddelat att denna utbildning kommer att pågå under cirka ett år och i den kommer att tränas soldater på upp till plutonschefsbefattning. Utbildningen inleds om två veckor. EU:s medlemsstater enades redan den 25 januari i år om att etablera Europeisk tränings mission – EUTM.

Reporter: Olgica Lindquist

04-09-2010

 

Allt du behöver veta om svininfluensan


Annika Linde.

Antalet fall av svininfluensa ökar nu stadigt och redan om en månad kan en första topp av insjuknade komma.

Ungefär vid samma tidpunkt - i månadsskiftet september/oktober - väntas de första leveranserna av vaccin komma till Sverige, och trots att utbrottet av svininfluensa på södra halvklotet varit mildare än många förväntade sig, finns det goda argument att gå och vaccinera sig. Det säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet till SR International.

Även om den första toppen inte blir så kraftfull som förväntat, kan en andra topp slå mycket hårdare, säger hon.

- Då slipper vi den enorma belastning på intensivvård och samhället som en ny topp skulle kunna tänkas ge.

Och när skulle nästa topp kunna tänkas komma?

- Antingen till våren eller nästa höst. Om nu toppen kommer väldigt tidigt nu är frågan om vi inte kan hinna med en ny topp i februari/mars redan, och då är det fantastiskt om vi är vaccinerade.

I Nya Zeeland till exempel räknar man med att ungefär 11 procent av befolkningen smittades under det första utbrottet av svininfluensan - betydligt färre än vad de flesta förutspådde. Men experterna befarar alltså nya utbrott.

Vaccinet, som ger skyddd i åtminstone ett år, förväntas alltså komma i månadsskiftet september/oktober, och i nära anslutning till det hoppas också myndigheterna få ett godkännande från de europeiska och svenska läkemedelsverken.

I första hand kommer gravida kvinnor, vårdpersonal och de medicinska riskgrupperna att få vaccinera sig. I riskgrupperna ingår personer med allvarligare form av hjärtkärlsjukdom, personer med olika typer av förlamning som gör det svårt att hosta upp viruset, personer som har diabetes, njursjukdom, personer som genomgår cancerbehandling, eller har hiv/aids eller annat tillstånd som påverkar immunförsvaret. Även personer med extrem fetma tillhör riskgrupperna.

Det har visat sig att personer i riskgrupperna löper en kraftigt ökad risk att bli allvarligt sjuka. Av dem som dött i svininfluensan är det bara 20-30 procent som inte tillhört någon av riskgrupperna.

En del personer kommer inte att kunna vaccineras alls: det handlar till exempel om en del äggallergiker som inte tål substanser i vaccinet, och barn under tre år, som inte tillhör någon av riskgrupperna. Inga barn alls under sex månader kommer få vaccin.

Men i övrigt - och efter att riskgrupperna vaccinerats - kommer hela befolkningen att erbjudas kostnadsfri vaccination. En stor del av den kommer att skötas av företags- och skolhälsovården, men det är upp till varje landsting att organisera den här jätteinsatsen, och den planeringen är inte klar ännu.

Vaccinationen är frivillig förstås, men det är inte bara för egen skull som man bör vaccinera sig, säger Annika Linde.

- För att också ge ett skydd åt alla som är sköra och inte kan vaccinera sig eller där vaccinet kanske inte tar så bra, till exempel cancerpatienter. Många av dem får ett sämre skydd än den som har ett friskt immunsystem. Och de skyddas då om all vaccinerar sig, genom att vi då inte får virus i samhället.

Många är vi väl dessa dagar som känner efter lite extra om det inte smärtar i halsen eller i lungorna. Hur skiljer man då svininfluensan från en vanlig förkylning?

- Vad man kan få är lite torrhosta, det kan göra lite ont när man hostar, hög feber, ont i kroppen. Det är de typiska influensasymptomen egentligen. Man kan också få lite huvudvärk, lite illamående, lite diarré, och man brukar känna sig rejält sjuk. Men inte alltid. Det finns dem som har milda symptom och ändå ha den här influensan, som inte får så hög feber och ibland kan det bara vara som en normal förkylning.

Och får man de här symptomen, och tillhör någon av riskgrupperna ska man omedelbart kontakta sjukvården för att få behandling, med antivirusläkemedel till exempel, som Tamiflu.

Tillhör man inte någon riskgrupp, ska man i första hand stanna hemma och kurera sig, och framför allt undvika att nysa och hosta bland andra människor. Det är genom minimala vattendroppar som smittan framför all sprider sig. När man varit feberfri en dag kan man tryggt ge sig ut bland människor igen.

Men några blir allvarligt sjuka. Och hur vet man då när det börjar bli farligt?

- Det som hittills varit den stora komplikationen, det är influensalunginflammationen, och den karakteriseras av att man får svårt att andas. Det är det viktigaste tecknet.

Så när smittan sprider sig från de övre luftvägarna ned i lungorna, och man börjar få svårt att andas: det är då som man snabbt ska ta kontakt med sjukvården.

På de personer som blivit livshotandde sjuka i Sverige har lungorna angripits så hårt att de i det närmaste kollapsat, och bara med så kallad ecmo-behandling, med konstgjord lunga, har patienterna kunnat hållas vid liv.

Två personer har dött i Sverige i svininfluensan, och sammanlagt över jordklotet några tusen.

Det är faktiskt en mycket lägre siffra än vid ett vanligt influensautbrott, men i det fallet har det nästan uteslutande handlat om väldigt gamla med någon allvarlig annan sjukdom. När det gäller svininfluensan är den personer i åldersgruppen 20 till 40 år som dominerar bland dem som dött.

Vilka erfarenheter kan man då dra av hur utbrottet har skett på södra halvklotet? Vad kan vi lära oss från till exempel Nya Zeeland, där alltså färre än väntat smittades?

- Man har inte kunnat se någon stor påverkan ute i samhället, att polisväsende eller sopåkning och sådant inte har fungerat. Däremot har sjukvården haft det jobbigt, och faktisjkt ännu mer påtagligt i Australien än Nya Zeeland, och framför allt inom intensivvården. Den har varit oerhöört belastad med alla de personer som kommit in med svår lunginflammation.

Men ännu är vi inte där i Sverige. Ännu handlar det förhållandevis få fall i Sverige, och ännu kan vi göra saker för att hindra smittspridningen, säger Annika Linde:

- Det viktiga är att stanna heemma när man är sjuk. Sedan är hostan och nysningarna är den värsta smittspridningen. Och för att undvika spridning ska man hosta i armvecket. Och sitter man bredvid en person som hostar och nyser mycket, då är det naturligtvis så att man ska hålla sig på avstånd. Och sedan ska man tvätta händerna. Och då är det så att influensan är lite svårare att tvätta bort än många andra virusinfektioner, för den svävar rätt mycket också på partiklar i luften. Och handtvätt är också viktigt av ett annat skäl, och det är att de infektioner som även komplicerar den här influensan ibland, de för man huvudsakligen in i kroppen via händerna, när man gnuggar sig i ögonen eller petar sig i nästan, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.

Reporter: Anders Ljungberg.

Förtidsröstning har börjat i bortglömt val


Kyrkovalet kallas ofta för det glömda valet. Få går och röstar och alltjämt spelar de politiska partierna en avgörande roll i valet, trots att kyrkan och staten skildes för många år sedan. Den 20 september är det kyrkoval och från den 7 september kan man förtidsrösta.

Svenska kyrkan har sju miljoner medlemmar varav 5,6 miljoner medlemmar som är fyllda 16 år har rösträtt.

Men intresset är svalt bland medlemmarna och alla känner inte till valet.

"Nej, det hade jag ingen aning om"

2000 skildes staten från kyrkan och Svenska kyrkan är idag en kyrka bland andra, men den överlägset största till medlemstalet.

I valet väljs ledamöter till den församling man tillhör, men också till de 13 stiften som kyrkan är indelat i och till Svenska kyrkans högsta bestämmande organ Kyrkomötet med 251 ledamöter. Det är på kyrkomötet, "kyrkans riksdag", beslut tas i t ex frågor som reglerar kyrkans arbetsätt , men också frågor som om Svenska kyrkan ska viga samkönade par eller inte.Den frågan kommer upp på höstens kyrkomöte för övrigt.

Intresset för att deltaga i kyrkovalet har varit litet genom åren. Vid det senaste valet deltog bara 12 procent av medlemmarna.

När Svenska kyrkan var en statskyrka fanns det klarare samband mellan kyrkovalen och de politiska partierna.

Idag sker valet via så kallade nomineringsgrupper. Dessa kan vara fria av typen Kyrkans bästa eller alltjämt ha en partipolitisk beteckning som Socialdemokraterna eller Centerpartiet. En mängd olika nomineringsgrupper finns ute bland landets 1467 församlingar.

4400 kandidater ställer upp i valet. Bland de politiska partier som ställer upp finns bland andra Sverigedemokraterna vars politik av andra partier betecknas som främlingsfientlig.

Men alltjämt spelar de etablerade politiska partierna en stor roll i valet och de flesta röster hamnar också på dessa.

Det har länge debatterats om inte de politiska partierna och deras kandidater borde ersättas av politiskt obundna kandidater. Detta för att också ytterligare markera att staten och Svenska kyrkan är skilda åt.

Det finns sådana nomineringsgrupper i valet sedan tidigare. Posk, partipolitiskt obundna partier i Svenska kyrkan, är ett sådant. Emma Hedlund är präst och representerar Posk och menar att man visst kan vara politiskt aktiv utanför kyrkan, men inom Svenska kyrkan ska det vara engagemanget som styr, säger Emma Hedlund:

- Vi säger att vi är partipolitiskt obundna, men det är fortfarande politik vi driver. Kyrkopolitik är vad vi alla måste driva i arbetet för kyrkans bästa. Och naturligtvis är frågor av sådana slag att det kommer att finnas olika uppfattningar. Men en allmän politisk ideologi ska inte vara grunden, säger Emma Hedlund i nomineringsgruppen Posk.

Men från de gamla politiska partierna ser man ofta styrkan i att kandidaterna i detta val har en politisk bas och gemensam syn på både samhälle och Svenska kyrkan. Olle Burell är socialdemokratisk kyrkopolitiker:

- Jag tycker att det är viktigt att det finns nomineringsgrupper i Svenska kyrkan som är varudeklarerade och kvalitetssäkrade. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att väljarna vet vad de röstar på.Vi ställer upp med stolthet under den socialdemokratiska partibeteckningen, så att väljarna vet vad de får och vilka värderingar som kandidaterna bär på, säger Olle Burell, socialdemokratisk kyrkopolitiker i P1 Morgon.

Moderaterna har liksom Socialdemokraterna och Centern ett kyrkopolitiskt program inför kyrkovalet.

Ett parti som också satsar på kyrkovalet är Sverigedemokraterna, som hoppas att vinna ytterligare mandat i kyrkomötet. Kyrkovalet är en väg för partiet att få uppmärksamhet och ytterligare etablera sig politiskt bland allmänheten.

Eva Brunne är tillträdande biskop i Stockhoms stift - hur ser hon på att partier som Sverigedemokraterna använder kyrkovalet som språngbräda till bland annat riksdagsvalet:

- Har vi ett demokratiskt system så får också Sverigedemokraterna plats. De är med på samma villkor som alla andra. Det kan bli problem om Svenska kyrkans värderingar inte stämmer överens med valdas. Men den debatten får man ta när den dyker upp, säger Eva Brunne, blivande biskop i Stockholms stift.

Idag är 73 procent av svenskarna med i Svenska kyrkan. Medlemmarna betalar en kyrkoavgift - 1,23 procent av inkomsten i snitt för 2009.

Med medlemsantalet i Svenska kyrkan minskar och det kommer det att fortsätta att göra tro Eva Brunne, blivande biskop i Stockholm.

- Vi får en nedgång och vi kommer aldrig att få en uppgång. Det måste vi vänja oss vid och arbeta utefter.Till Sverige flyttar många människor, som aldrig varit i närheten av evangelisk-luthersk tro, och inte ska vara det heller för de tillhör ett annan trossamfund.Så de kan vi aldrig räkna med som medlemmar i vår kyrka.

För att bli medlem i Svenska kyrkan, idag är nära sju miljoner svenskar det, ska man vara döpt. Under statskyrkans tid föddes man med automatik in i kyrkan. Idag blir barn det genom dop, vilket också gäller vuxna.

Text Göran Löwing

Byggbranschen kraftsamlar mot svartjobb


Björn Wellhagen och Hans Pettersson på arbetsplatsbesök.

Alla vill ha det. Byggherrarna, byggfacket och Skatteverket är alla överens om att nya åtgärder behövs för att komma åt den svarta arbetskraften inom byggsektorn. Till exempel har det nya ID06-kortet inneburit legitimationsplikt och närvaroredovisning på arbetsplatserna. Fler byggföretag har nu anslutit sig till det, säger Björn Wellhagen, projektansvarig för "Krafttag mot svartarbete" till SR International.

- Branschen går på det här viset före, och sen driver vi på politikerna för att få till stånd de förändringar som behövs för att göra ID06 till ett riktigt skarpt vapen. Och vi har hunnit en del på vägen i det här, eftersom det nu sitter en utredning som ska se över möjligheten att införa personalliggare i bygg- och taxibranschen. Och den utredningen blir färdig här i slutet på september, säger Björn Wellhagen, projektansvarig för "Krafttag mot svartarbete".

Förutom utredningen har riksdagspartier lämnat in motioner i frågan. Vänsterpartiet har drivit frågan hårdast i riksdagen och fått delvis stöd av andra partier, men motionen berör arbetsmarknads-, justitie- och näringsdepartamenten och då hamnar förslaget i långbänk trots den goda viljan att komma åt den svarta arbetskraften.

Hittills har drygt 116.000 av 300.000 byggnadsarbetare fått ID06-kortet, och 4.600 företag är anslutna till systemet. Men det borde ha gått fortare, tycker Björn Wellhagen:

- Ja, eftersom vi finns i en entreprenörsbransch så är det mycket som skulle ha skett igår. På ett sätt går det fort, men det borde kunnat gå ännu fortare, tycker vi. Men det är en allmän uppfattning att det finns en rastlöshet, när man väl har satt igång ett projekt så vill man se det färdigt så snart som möjligt, säger han.

Hela byggbranschen är kritisk mot den politiska makten, men vill inte att denna kritik ska påverka politikernas vilja att kompromissa om det tredje steget som behövs, nämligen att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda abetsplatsbesök och att företagen ska införa en individuell skatteredovisning. Med dessa tre "skarpa vapen" skulle den gyllene triangeln kompletteras.

För att myndigheten ska kunna besöka en byggarbetsplats idag måste Skatteverkets tjänstemän varna företaget om besöket en vecka före den planerade inspektionen. Och när det gäller skatteredovisningen har företaget ingen skyldighet att göra individuella redovisningar med dagens system. Man presenterar sin skatteredovisning som en klumpsumma. Men med ett individuellt system skulle alla vinna på det, säger Björn Wellhagen.

- Det innebär ju att medarbetaren kan se om företaget har betalat in de skatter och avgifter som han eller hon får i pension i framtiden. Det innebär också att det för företagen blir svårt att manipulera siffrorna, vilket kan göra att oseriösa företag blir mindre intresserade av att ge sig in i branschen. Och för Skatteverket så innebär det också en lättnad. Ytterligare en fördel för våra medlemsföretag blir att man skulle slippa göra den här årsredovisningen över inbetalda skatter och avgifter, dvs kontrolluppgiften, som man nu gör i januari, säger Björn Wellhagen, projektansvarig för "Krafttag mot svartarbete".

Byggbranschen i samverkan är trots det tröga arbetet optimistisk att man ska ro i hamn detta projekt på lite längre sikt efter att den nuvarande utredningen har varit på remiss. Det återstår att se om regeringens och riksdagens arbete går i takt med branschen som redan har tagit de första stegen för att ta bort den negativa stämpel som byggsektorn har haft när det gäller utnyttjande av svartarbetskraft.

Reporter: Alberico Lecchini.

Elever missnöjda med sexualundervisning

Tre av fyra elever är missnöjda med skolans sexualundervisning. Det visar resultaten i en webb-undersökning bland 10 282 ungdomar i ålder 15 till 24 år, som genomförts av Ungdomsbarometern.

Undersökningen visar tendenser på att sexdebuten sker i allt tidigare ålder, och att antalet samlagspartners ökar. I Sverige sker dessutom fler aborter än i övriga Västeuropa.

Lena Marions, docent och överläkare på Karolinska kvinnokliniken, ser i sitt arbete flera olika anledningar till varför unga tjejer blir oönskat gravida och vill göra abort.

– Det kan vara olika saker. Att de inte trivs med de preventivmedel de har blivit förskrivna, eller att de inte har hunnit börja med det, eller att kondomen har gått sönder till exempel. Men vanligare är nog att de har påbörjat en metod, men slutat därför att de känner sig oroliga för biverkningar och så, det är väldigt vanligt.

Lena Marions tror inte att det är främst okunskap som gör att unga tjejer inte använder p-piller, utan snarare just oro för komplikationer, som risk för blodpropp och minskad lust. Men Marions tycker att det är för mycket negativ information, och framhåller att hormonella preventivmedel också har mycket positiva effekter, förutom att de skyddar mot graviditet:

– Man minskar mensvärken, man minskar acne, man minskar risken för äggstockscancer och så vidare.

En annan anledning till att unga tjejer inte vill använda preventivmedel kan vara att man fortfarande bor hemma och är rädd för att det ska upptäckas att man använder till exempel p-piller.

Resultaten från Ungdomsbarometerns undersökning stämmer överens med resultaten i den rapport som regeringens utredare Anders Milton lämnade till socialministern i juni i år. Utredningen pekar på att undervisningen i sex och samlevnad borde förändras, och skrivas in i kursplanerna på ett tydligare sätt än idag. Och det håller Lena Marions med om:

– Vad vi skulle vilja, vi som då ser konsekvenserna, vi skulle vilja ha en mer strikt definition på vad som ska ingå i sex och samlevnad i skolorna. Och framför allt skulle vi vilja att de lärare, de som utbildar studenterna, att de själva har en bra utbildning, för det vet vi att det saknas.

 Reportrar: Ingrid Forsberg och Irina Makridova

 

Hur röstar man i EU-parlamentsvalet?


Europaparlamentet i Strasbourg

Söndagen den 7 juni är dags för EU-parlamentsvalet. Men faktiskt börjar valet redan på onsdag, den 20 maj.

Men vad är det som gäller egentligen vid själva röstningen? Hur vet man var man ska rösta? Vem är det som får rösta? Och hur gör man om man är gammal och sjuk och inte kan gå ut alls? För att reda ut begreppen begav sig SR Internationals reporter till Valmyndigheten i Solna för att träffa Vivian Nilsson som är expert på området.

När det gäller frågan om VEM som får rösta råder andra regler än vid riksdags-, landstings- och kommunval.

– Det är en lite annan grupp. Alla som är svenska medborgare får rösta. Dessutom får andra EU-medborgare som är folkbokförda här, om de har anmält det till Länsstyrelsen -  förtydligar Vivian Nilsson.

Ja, det är alltså dels svenska medborgare, som någon gång varit folkbokförda i Sverige (och inte valt att rösta i något annat EU-land), dels EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige och som före den 8 maj anmälde sitt intresse. Den här gruppen består av drygt 48 000 personer vilket motsvarar 0,7 procent av alla drygt 7 miljoner röstberättigade. Och så ska man ha fyllt 18 år, senast den 7 juni. 

Som ett bevis för att man finns med i röstlängden, det vill säga i den förteckning som finns över alla röstberättigade, är att man i dagarna ska få hem ett så kallat röstkort.

Röstkortet har två viktiga funktioner.

1. Det berättar var man ska gå om man vill rösta på valdagen den 7 juni - alltså vilken som är ens vallokal.

2. Och så måste man ha sitt röstkort om man vill förtidsrösta.

Men om man ska rösta på vanligt sätt på valdagen behöver man inter ta med sitt röstkort.

– Man ska ha med sig någon form av ID-handling, och har man ingen så får man försöka hitta någon god vän som kan följa med och styrka vem man är, och då bör den personen ha en id-handling. Och har man sådan tur att man är känd av någon av valförrättarna så behöver man heller inte visa id-handling – säger Vivan Nilsson på Valmyndigheten.

I vallokalen finns sedan allting som behövs för att kunna rösta.

Förtryckta valsedlar ska finnas i alla vallokaler för de nio partier som fick mer än en procent av röster vid förra valet.

Det gäller de fyra allianpartierna (M, C, Fp, Kd), de tre partierna i vänsteroppositionen (S, V, Mp), plus Junilistan och Sverigedemokraterna.

För övriga partier är det upp till partierna själva att lägga ut valsedlar.

Men vad gör man om det inte finns en valsedel för det parti man vill rösta på?

- Då finns det alltid valsedlar som är alldeles blanka, det vill säga att det inte står något partinamn på dem, och på en sådan kan jag skriva det parti man vill rösta på – svarar Vivan Nilsson.

Även i EU-valet gäller personröstning. Om man vill kan man kryssa för den kandidat som man helst vill se i EU-parlamentet. Men man får bara göra ETT kryss. Kryssar man i flera kandidater gäller inte personrösten... däremot tillfaller rösten ändå det parti man röstat på.

Om en kandidat blir ikryssad på minst fem procent av ett partis alla röster, så flyttas denna högst upp på listan med kandidater och förbättrar sina chanser att ta sig till EU-parlamentet.

Men man behöver alltså inte vänta till den 7 juni för att rösta i EU-valet.

Från nu på onsdag - den 20 maj - kan man börja förtidsrösta, det som tidigare hette poströsta.

För att kunna göra det krävs alltså, till skillnad från om man röstar på vanligt sätt, att man har med sig sitt röstkort, och utöver det att man ska kunna legitimera sig - förtydligar Vivan Nilsson.

– Även på förtidsröstningslokaler finns det valsedlar för de största partierna och andra partier får också där lägga ut sina valsedlar och det finns också blanka att skriva på –säger hon.

Hur vet man var de här röstningslokalerna ligger?

– Om man har sitt röstkort så kommer där att stå både vallokalen och i de flesta fall en eller fyra förtidsröstningslokaler som ligger bra till där jag bor.

– Vad handlar det om för lokaler?

– Kommunala bibliotek, kommunhus, gallerior av olika slag (Centralstationen i Stockholm är ett exempel), och så finns där en del affärer.

Och till skillnad från röstning på valdagen - då man måste rösta i den vallokal som står på röstkortet, så kan man lägga in röst i vilken som helst av alla de förtidsröstningslokaler som finns i Sverige. På valmyndighetens hemsida, www.val.se, finns alla röstningslokaler upplagda.

– Men om man är så pass gammal eller kanske för sjuk för att ta sig till en vallokal. Vad gör man då?

– Den som är sjuk eller gammal eller funktionshindrad kan rösta genom ett bud. Det går till så att jag ger min röst i närvaro av vittne och ett bud. Så ska diverse saker intygas på ett ytterkuvert som jag lägger ned rösten i. Att jag gjort det själv, att budet talar om vilken sorts bud han är - man måste ju vara anhörig eller vårdare. Lantbrevbärare kan också vara bud till vem som helst egentligen om man bor längs en lantbrevbärarslinga.

– Och hur får man tag på det material som krävs?

– Det finns hos oss eller hos kommunerna – säger Vivan Nilsson på Valmyndigheten.

Skulle man befinna sig i utlandet kan man rösta på en svensk ambassad eller konsulat, eller så kan man brevrösta, vilken är omöjligt i Sverige.

På valmyndighetens hemsida www.val.se finns all information man kan tänka sig behöva, översatt till 30 språk. Det handlar om alla officiella EU-språk, och de stora invandrarspråken.

Det svenska EU-valet gäller alltså 18 svenska platser i EU-parlamentet. För att vara helt säker på en plats i EU-parlamentet måste ett parti få en artonde del (1/18) av rösterna, alltså drygt 5 procent, men förmodligen räcker det med klart färre röster.

Reporter: Anders Ljungberg

 

Nya grepp i valkampanjen


Valkampanjen är igång

Nu drar valkampanjerna till EU-parlamentsvalet igång på allvar. Partiernas valaffischer har kommit upp, och sitter på hart när varenda stolpe. Det är något som vi är vana med när det är dags för val. Det, och så valstugor, torgmöten och dörrknackning. Men det här valet så kommer också nya kampanjmöjligheter till. För det är det första valet där de sociala nätverken på internet blir viktiga. Nu twittras, facebookas och youtubas det för att locka väljare. Valet till Eu-parlamenetet bryter också isen för politisk reklam i tv. Alla de fyra borgerliga partierna samt Junilistan har köpt reklamsnuttar i TV 4.

Kristdemokraterna och Folkpartiet är först ut med tv-reklam. I helgen börjar deras reklamfilmer att gå. I filmen så går Kd:s toppkandidat Ella Bohlin över ett soligt torg, med strosande människor, kvittrande fåglar och skrattande barn. Partiledare Göran Hägglund sluter upp och uppmanar oss att gå och rösta.

Folkpartiets nyckelord i valkampanjen är samarbete: Samarbete för miljön, samarbete mot brott och så samarbete för säker mat. Det senare fokuserar Folkpartiets toppkandidat Marit Paulsen på i en av partiets valkampanjfilmer i TV4. Hon har dukat upp kaffebordet utomhus i en solig, grön vårbacke. Hon häller upp kaffet ur kannan. På bordet är det dukat med ljusblå duk, en liten vas med vitsippor och bredvid vilar kanellängden. Filmen slutar med att Marit Paulsen sätter sig bekvämt tillbakalutad i trädgårdsstolen, och självironiskt säger att tråkig jordbrukspolitik är något för tråkiga tanter. Och att hon kan tänka sig att sitta i jordbruksutskottet tills jordbruket är helt fossilfritt.

Moderaterna lanserar på sin hemsida sina kandidater i något som närmast kan liknas vid ett tv-drama eller ett realitydrama i sitt upplägg. Först en vinjett med dramatisk musik och snabba klipp: på en filmklappa dyker en kort filmscen med varje kandidat upp, och under slutackordet kommer ordet "Kandidaterna" i stora bokstäver.

Moderaterna själva kallar det Kandidaterna - en dokumentär. Varje kandidat får alltså sitt eget avsnitt. Med en lite skakig handkamera följer dem i deras dagliga arbete. Till exempel när Christofer Fjellner säljer snus på sitt kontor i parlamentet, som en liten protest mot snusförbudet i EU.

Christofer Fjellner sitter alltså redan idag i parlamentet för moderaterna. Precis som flera andra av sina svenska kollegor är han aktiv på internet och de sociala nätverken. Till exempel så har han en hemsida och han twittrar:

-Jag är beredd att prova allt en gång i alla fall. Allting från att jag på min hemsida alltid publicerar var jag är någonstans, till att visa vad jag gör. Hela min kalender ligger ute på nätet så att alla kan se vad jag gör just nu, eller vad jag ska göra nästa vecka. Och så till att löpande beskriva om vad jag röstat om, vad jag talat om. Så det är allt ifrån youtube, till twitter, till bloggar, till gps-positionering. Just nu håller vi på att lägga upp alla mina tal från plenum. Så man kan se inte bara vad jag sa, utan också "hur företräder han mig". Vem vet, det kanske ger människor en möjlighet att utvärdera mig i förhand innan de röstar på mig. Om jag är bra eller inte, säger Christofer Fjellner.

Det vimlar av nya sociala nätverk på internet. Till exempel twitter, som är en slags miniblogg - det vill säga att man med några få ord beskriver vat man gör, vad man tänker, eller vad man nu vill skriva. Vi läsare kan där välja att följa de politiker som man är intresserad av. I den amerikanska presidentvalskampanjen så var Barak Obama en flitig twittrare, och det anses ha varit ett lyckat sätt att nå unga väljare.

Miljöpartiet har ju tagit bort sitt krav på ett utträde ur EU, men vill driva en EU-kritisk politik. Och Miljöparitet satsar att föra fram kritiken med humor på internet. De har skapat profiler på det sociala nätverket Facebook som man kan bli kompis med. Till exempel figuren EU - en gubbe med överkamning och glasögon, och så Storfiskaren och Kollobbyisten. Miljöpartiet har lagt ut korta filmer på youtube med humorsketcher. Till exempel mot ett stärkt EU-försvar, där gubben EU - iförd pyjamas, morgonrock och tofflor - tränar ett klumpigt karateliknande försvar i sin trädgård med hjälp av ett sopskaft. Sketcherna slutar alla med falsksång av Europahymnen.

Också Socialdemokraterna och vänsterpartiet har lagt upp filmer på youtube. Socialdemokraterna har en hälsning och uppmaning från Poul Nyrup Rasmussen, tidigare premiärminister i Danmark och numera ordförande för Socialistgruppen i Europa. Han uppmanar oss rakt upp och ner att gå och rösta den 7:e juni, och att vi ska rösta på Socialdemokraternas första kandidat Marita Ulvskog.

Vänsterpartiet satsar också på korta filmer rakt upp och ned på Youtube som ett sätt att förmedla svar till väljare på politiska frågor, men också för att beskriva vad de gör politiskt i EU. Till exempel berättar EU-parlamentarikern Jens Holm om sitt arbete för att förkorta djurtransporterna inom EU.

När man går in på Centerpartiets hemsida, så formerar sig de gula stjärnorna som finns i EU-flaggan till texten Europas förenta stater, och i tre separata stjärnor sedan så dyker orden Fred, Öppenhet och jobb&miljö upp. Centerpartiets huvudfrågor.

Under varje stjärna sedan ligger en film. I alla tre filmerna ser vi samma unga man - klädd i grön t-shirt och svart kavaj. Han tittar uppfordrande in i kameran, och blicken viker inte undan när han rör sig allt närmare kameran mot en fond av olika svart-vita teckningar. I miljöfilmen till exempel, går han bland stora kärnkraftverk, men där man så småningom ser att skorstenarna blivit till foten på vindkraftverk. I filmen om fred hamnar han till slut framför en fredsduva och en moske och synagoga. Hela tiden han går mot oss talar han om Centerpartiets politik, och som sagt med uppfordrande röst.

Reporter: Maria Quistberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Home | Om IRS | Links | Kontakt

This site was last updated 06/08/11